|
Nitrat i grönsaker skyddar mot magsår |
|
|
|
2008-04-29 |
Frukt och grönsaker som är rika på nitrat skyddar magsäcken från skador. Det sker genom att nitrat omvandlas till nitrit av bakterierna i munhålan, och sedan blir till biologiskt aktiv kväveoxid i magsäcken. Joel Petersson vid Uppsala universitet beskriver processen i sin avhandling, som granskas den 9 maj. Upptäckten visar också att antibakteriella munvatten kan vara skadliga för magen.
I kroppen transporteras nitrat via blodomloppet till spottkörtlarna, där det koncentreras. När vi har ätit nitratrik mat innehåller vår saliv därför stora mängder nitrat, som munhålans bakterier delvis omvandlar till nitrit. När vi sväljer nitritet kommer det i kontakt med sur magsaft, och omvandlas då till det biologiskt aktiva ämnet kväveoxid. Det resulterar i att vi, efter att ha ätit grönsaker, får höga nivåer av kväveoxid i magsäcken.
Att kväveoxid produceras av olika enzym i den mänskliga kroppen har man vetat en längre tid, men att kväveoxid dessutom kan bildas i magsäcken från nitrit i saliven, helt utan involvering av enzym, är en relativt ny upptäckt.
Hur magsäcken påverkas av dessa höga nivåer av kväveoxid har forskarna fortfarande mycket lite kunskap om.
Studierna vid Uppsala universitet visar att den kväveoxid som bildas i
magen stimulerar slemhinnans skyddsmekanismer, magsäcken måste nämligen
hela tiden skydda sig för att inte brytas ner tillsammans med maten.
Två sådana viktiga försvarsmekanismer är att magsäcken ständigt förnyar
det slemskikt som täcker slemhinnan och att den upprätthåller ett
stabilt blodflöde i slemhinnan. Kväveoxiden vidgar blodkärlen i
slemhinnan, vilket ökar blodflödet, och reglerar utsöndringen av det
viktiga slemmet. Tillsammans leder detta till en motståndskraftigare
slemhinna.
Med hjälp av djurmodeller har man visat att nitrattillskott i maten
skyddar mot både magsår och lättare skador som ofta uppkommer i
magtarmkanalen då man äter antiinflammatoriska läkemedel. Alltså kan
nitratrik kost minska besvären då man äter diverse typer av
smärtstillande läkemedel.
Avhandlingen visar också att bakterierna i munhålan är mycket viktigt
för att nitrat i maten ska kunna skydda magens slemhinna. Det här
undersöktes genom att råttor fick nitratrik föda, och samtidigt fick en
del av råttorna även antibakteriell munspray. När dessa råttor sedan
fick antiinflammatoriska läkemedel uppstod skador på slemhinnan enbart
hos de råttor som fått munspray. Hos dem hade nitraten inte längre
någon skyddande inverkan på slemhinnan, eftersom munsprayen hade tagit
död på de viktiga bakterierna som normalt omvandlar nitrat till nitrit.
Det här visar hur viktig vår munflora är. Att de här bakterierna inte
bara är involverade i vår munhygien, utan också spelar en betydande
roll för de normala funktionerna i magtarmkanalen, är något helt nytt.
Det är en viktig fråga idag då antibakteriella munvatten blivit allt
vanligare. Om munvattnet slår ut bakteriefloran i munnen kan det ha
betydelse för den normala funktionen i magsäcken, eftersom de skyddande
nivåerna av kväveoxid minskar.
Forskningsresultaten ger alltså en ny syn på betydelsen av frukt och grönsaker i vår diet.
Rekommendationen ärt 500 gram frukt och grönsaker per person och dag.
Källa: Uppsala Universitet, April 2008; Länk
|
